Jag önskar alla ett gott nytt år 2002, särskilt vill jag rikta mig till alla barn och föräldrar. Jag är övertygad om att ert år blir bättre på många sätt, tack vare de kraftfulla satsningar regeringen gör på rättvisa och jämställdhet.
Vanligtvis brukar januari vara en månad då alla känner att "det är mycket månad kvar i slutet av lönen". För efter julklappar och nyårsfirande kommer inte bara julgransplundringen, utan också räkningarna. De flesta brukar känna sig ekonomiskt lika bara som den barrfria granen. Men i år kommer alla att märka de privatekonomiska resultaten av de reformer som regeringen presenterat tidigare.
Först maxtaxan - en jämställdhetsreform som ger över fyra miljarder kronor till kommunerna och gör det möjligt för såväl kvinnor som män att arbeta heltid och försörja sig på sin egen inkomst. Föräldrar kommer enbart behöva betala en dryg tusenlapp för en förskoleplats till det första barnet. För det andra barnet högst 760 kronor och 380 kronor för det tredje barnet. Vid fler barn utgår ingen ytterligare avgift alls.
Samtidigt satsar regeringen en halv miljard kronor på personalförstärkningar och kompetensutveckling i förskolan. Det betyder fler vuxna i förskolan och mer vidareutbildning för all personal. Det ger alla barn möjlighet att få en ännu mer stimulerande vardag i förskolan och gör att föräldrarna känner större trygghet. Så det är inte bara den ekonomiska stressen som minskar tack vare
maxtaxan, också den vardagliga stressen minskar. Många föräldrar har jäktat från arbetet till förskolan för att hinna fram i tid innan "dagistaxameter" tickat fram en ny tidsperiod och en högre tidsstyrd avgift.
Med maxtaxan försvinner också de ekonomiska marginaleffekter de gamla avgifterna skapat för främst kvinnor. Säkert har många kvinnor tidigare kunnat konstatera att det inte lönat sig att öka arbetstiden, för den ökande inkomsten har ätits upp av stigande avgifter. Därmed har många kvinnor fastnat i en moment 22-situation.
Detta har inte bara utestängt kvinnor från möjligheten att få en egen inkomst som det går att försörja sig på. Vi vet att deltidsarbetande kvinnor ofta missgynnas när det gäller möjligheterna till avancemang och kompetensutveckling i arbetet. I slutändan släpar också kvinnorna efter när det gäller löneutvecklingen. Dessa hinder undanröjs med maxtaxan, en konkret jämställdhets- och rättvisereform.
Samma grund har de skattesänkningar för vanligt folk som nu genomförs i form av bland annat sänkt inkomstskatt för förvärvsarbetande, samt skattereduktion för fackföreningsavgiften. Samtidigt fortsätter de ekonomiska satsningarna på skola och vård. Allt detta är möjligt att göra för att regeringen för en ansvarsfull ekonomisk politik som skapar en grund för en fortsatt socialdemokratisk politik för tillväxt, rättvisa och jämställdhet. Det är en förutsättning för att vi ska kunna gå vidare med flera reformer och på sikt bland annat kunna införa en helt avgiftsfri förskola. Ett mål som förra årets socialdemokratiska partikongress lagt fast och som hela regeringen ställer sig bakom.
Men ansvarsfull, rättvis och jämställd kan knappast den borgerliga fyrklöverns alternativ till maxtaxa kallas. De borgerliga partierna är inte ett dugg intresserade av att arbeta för en stegvis utveckling mot en avgiftsfri förskola.
Deras förslag om barnom-sorgskonto är en illa förklädd önskan om att kvinnorna ska stanna vid spisen och föda barn. Av exempelvis moderaternas riksdagsmotion om barnomsorgskonto framgår att familjen ska få 20 000 kronor per barn och år. Vem blir det som stannar hemma och tar hand om barn med denna lön, och vad ska alla ensamstående föräldrar göra för att slippa stressen om "dagistaxametrarna" skulle tillåtas att slås på igen?
I samma moderata motion står det att alla ska ha rätt att göra avdrag med upp till 50 000 per barn/år för barnomsorgskostnader. Det kan sammantaget bara betyda mer champagne i Djursholm för att fira att den östeuropeiska barnflickan blir gratis för höginkomsttagarna samtidigt som alla andra kvinnor erbjuds en "ekonomisk fotboja" som larmar om de försöker lämna köket och barnkammaren.
I stort är de moderata förslagen identiska med förslagen från övriga borgerliga partier, centern, kristdemokraterna och folkpartiet. Men det finns flera borgerliga förslag som redan tydligt ger sken av att höstens val blir en fråga om rättvisa för de många eller privilegier för de få.
Jag undrar vad som händer om de borgerliga får chansen att regera. Kommer ni att avskaffa maxtaxan? Speciellt intresserad är jag av folkpartiets ställningstagande, ni har framstått som kluvna. Kommer ni att vara trogna era egna liberala jämställdhetsideal och försvara maxtaxan, eller har ni redan underordnat er och blivit en filial för moderaternas konservativa kvinno- och jämställdhetssyn?
På vilken sida regeringen står i denna fråga råder det ingen tvekan om.
Att 2002 blir ett gott nytt år för barn och föräldrar vet vi, det kan också åren efter bli.
Margareta Winberg