Kunskap som Klassfråga - ny rapport från Tankesmedjan

Det råder allmän enighet om att skolans främsta uppgift är att ge eleverna kunskaper. Var finns i så fall kunskapsproblemen inom grundskolan, och vad beror de på?

Frågan tas upp i en ny rapport från socialdemokraternas tankesmedja med titeln Kunskap som klassfråga. Den följer betygsutvecklingen i grundskolan sedan 1998, det första året en avgångsklass gick ut med betyg enligt det nya mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet.

Rapporten konstaterar:

Det finns inga generella problem med kunskapsnivåerna i grundskolan, och inget generellt tryck neråt på betygen. Andelen elever som får det högsta eller näst högsta betyget i årskurs nio har ökat. Men andelen elever som får betyget icke-godkänt ökar också.

Betygsklyftorna beror tydligt av sociala faktorer. I socialt stabila områden, och framför allt socialt gynnade områden med hög andel välutbildade i befolkningen, stiger betygsvärdena. I de socialt utsatta områdena i framför allt storstadsregioner och större städer, ligger de stilla eller sjunker - från redan låga nivåer.

Utvecklingen är särskilt tydlig i storstadsregionerna:
- I Göteborg har betygsvärdet för skolorna i de mest utsatta stadsdelarna (Gunnared, Lärjedalen, Bergsjön, Hjällbo samt delar av Kortedala)  sjunkit från 183 år 1998 till 164 år 2001. För övriga skolor som grupp ökar däremot det genomsnittliga värdet från 206 till 214. De fristående skolorna i Göteborg ökade som grupp sitt genomsnitt från  231 till 242
- I Malmö har betygsvärdena för skolorna i Södra innerstaden, Hyllie och Fosie, som kan räknas som de mest socialt utsatta, sjunkit från 178 år 1998  till 164 vårterminen 2001. För övriga kommunala grundskolor som grupp har betygsvärdet under samma period stigit svagt, från 202 till 206.
- Två tredjedelar av betygsökningen för de kommunala skolorna i Stockholm sedan 1998 förklaras av ökningarna i innerstaden och Bromma, dvs av skolorna i de stadsdelar som ligger i topp vad gäller andelen högre utbildade, med medelinkomster över kommungenomsnittet.
- De 16 skolorna i Stockholms innerstad och Bromma har som grupp ökat sitt betygsgenomsnitt från 217 år 1998 till 231 år 2001, en helt exceptionell ökning. De tio skolorna i de mest utsatta områden (stadsdelområde Skärholmen samt stadsdelarna Rinkeby, Tensta och Rågsved) uppvisar som grupp oförändrat värde, 176. Till det kan läggas ca halvdussinet skolor i ytterområdena, som alltsedan 1998 ligger klart under kommungenomsnittet och några år varit nere på värden kring 175.
- De fristående skolorna i Stockholm har ökat sitt genomsnittsvärde från 243 år 1998 till 248 år 2001. Tretton av de fjorton fristående skolor, som redovisar betyg för 2001, ligger över genomsnittet för de kommunala skolorna. Att den fjortonde inte gör det beror på att det är en skola inriktad på barn med särskilda problem.

En viktig förklaring till de låga värdena i de utsatta stadsdelarna i storstäderna är den ökade inflyttningen av familjer med barn födda utomlands. Barn som är födda utomlands har större svårigheter än andra i skolan, främst kanske av språkskäl. Det tar fem till åtta är innan ett främmande språk verkligen fungerar som inlärningsspråk, och inte ens barn som kommit hit före skolåldern har hunnit få den träningen. Andelen utrikesfödda elever i Malmö är 28 procent, i  Göteborg 16 procent och Stockholm 14 procent. Den tydliga boendesegregationen i samtliga storstäder gör att andelen utrikesfödda elever i de stadsdelar som nämnts tidigare dock är betydligt högre än vad detta snitt anger.

Förortskommunerna - inpendlingskommunerna kring storstäderna - uppvisar ett likartat mönster som storstäderna. De kommuner som har en andel högutbildade över riksgenomsnittet och som redan 1998 låg över riksgenomsnittet i betygsvärden ökar alla sina värden. Framför allt ökar värdena i höglönekommunerna Lidingö, Nacka, Ekerö och Vellinge. Kommuner som är ekonomiskt eller socialt sköra, och som redan 1998 låg på lägre nivåer, ligger på oförändrade värden eller har minskat, i några fall påtagligt.

Det finns dock några förortskommuner, som bryter mönstret. Botkyrka, den fattigaste kommunen i Stockholms län med hög andel elever födda utomlands, har höjt sitt genomsnitt från 179 år 2000 till 190 år 2001, och skolorna i de mest utsatta delarna i kommunen visar som grupp ett ökande genomsnitt ¡V låt vara att det fortfarande ligger lågt. Ale kommun i Västra Götaland och Upplands Väsby i Stockholms län, som båda har en relativt låg andel högutbildade i befolkningen, har också ökat sina värden. En viktigt förklaring till de ökande värdena är att båda kommunerna har en hög andel pojkar och en hög andel invandrarelever som når godkänt i samtliga 16 ämnen.

De åtta kommunerna med ett invånarantal mellan 100-200.000 uppvisar som grupp sjunkande värden allt sedan 1999. Främst beror det på att skolor som redan från början uppvisade låga värden nu sjunkit ytterligare. Problemen beror med något undantag inte, som i storstäderna, på en ökande andel elever födda utomlands. De har att göra med en ökad ekonomisk och social utsatthet hos människor med svag position på arbetsmarknaden.

Industrikommunerna ligger alltjämt som grupp tydligt lägre än övriga kommungrupper, och över två tredjedelar har kommunvärden som ligger under riksgenomsnittet. Särskilt oroande är att de gamla bruksorterna framför allt i Mellansverige alla uppvisar påtagligt låga värden. Bakom det ligger klassbundna attityder till utbildning. Men också föreställningar om yrkesliv och arbetsmarknad, som inte stämmer med de krav som dessa orter kommer att ställas inför - eller redan mött - vad gäller utvecklingen av näringslivet mot mer kunskapsintensiva verksamheter

Rapporten konstaterar, att det inte är i toppen, eller ens i mitten, som den svenska skolan har kunskapsproblem. Problemet är alldeles definitivt inte att andelen elever med höga betyg sjunker, problemet är att andelen elever med låga betyg ökar. Problemen finns entydigt i botten av skalan. En skolpolitik som vill stärka skolans kunskapsförmedlande roll måste alltså inriktas på åtgärder som stöder och engagerar de elever som av olika sociala och/eller kulturella skäl i dag har svårigheter - eller helt enkelt inte ser skolan som viktig. Till de åtgärderna måste räknas direkta resursförstärkningar till skolor i utsatta områden, så att de får möjlighet att arbeta med mindre elevgrupper och ge mer individuellt stöd till varje elev.

- Diskussionen om "flumpedagogik" eller "kunskapspedagogik" har ingen relevans för det som är skolans verkliga problem i dag, konkluderar rapporten.  Svårigheterna i de utsatta stadsdelarna i storstadsregionerna eller ointresset för skolan i industrikommunerna har sannerligen inte orsakats av någon "flumpedagogik". Att föra diskussionen i de termerna leder direkt fel och drar bort uppmärksamheten från de verkliga problemen.

Faktaruta:
I det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet finns fyra steg, Icke Godkänt (IG) Godkänt (G), Väl Godkänt (VG) och Mycket väl Godkänt (MVG).  Ett G innebär 10 poäng, ett VG 15 poäng och ett MVG 20 poäng. Poängen till gymnasiet räknas på 16 ämnen. Ett meritvärde på 160 motsvarar alltså rent matematiskt betyget G i samtliga ämnen.
Betygens riksgenomsnitt var för 2001 202,9.

Läs hela rapporten här som pdf-fil