I dag, torsdag, anordnas ett expertmöte i Stockholm om jämställda löner och företagens lönsamhet. Då presenteras nya fakta som visar att jämställda löner är lönsamt.

Kvinnor tjänar i genomsnitt 18 procent mindre än män. Även då man tar hänsyn till att kvinnor och män fördelar sig olika när det gäller ålder, utbildning, sektor, arbetstid och yrkesgrupp, är kvinnors lön fortfarande bara 92 procent av männens i praktiskt taget samtliga branscher och yrkesgrupper. Inga förändringar har skett under det senaste årtiondet.

Nutek genomförde 1999 en studie av 1 400 svenska företag om samband mellan jämställdhet och lönsamhet. Man fann en klar koppling mellan produktivitet och avkastning på kapital med en jämn könsfördelning på arbetsplatserna.
Ny internationell forskning tyder på att även jämställda löner kan öka
lönsamheten. Bakgrunden är ökad konkurrens och den demografiska utvecklingen i Europa. Om vi ska behålla nuvarande tillväxtnivå behövs flera på arbetsmarknaden, och vi måste använda hela kapaciteten hos den arbetskraft som redan finns i arbetslivet.

I dag har fler kvinnor än män eftergymnasial utbildning. Kvinnorna springer förbi männen när det gäller teoretiska och akademiska kvalifikationer, men detta återspeglas inte i möjligheter till utveckling av arbeten och löner!

Kvinnor utgör en underutnyttjad kompetensreserv och finns ofta i
underbetalda lågstatusjobb, ofta på deltid. Andelen kvinnor sjunker ju högre man kommer i hierarkierna.

Förra året fick Denise Kingsmill, vice ordförande för den brittiska
konkurrensmyndigheten, i uppdrag av den brittiska regeringen att göra en översyn om kvinnors sysselsättning och lön. Efter genomgång av
forskningsläget och dialog med 100 företagsledare i privat och offentlig sektor kom hon fram till att det snabbaste sättet att öka konkurrenskraften är att satsa på utveckling av kvinnors löner och arbeten.
Under expertmötet kommer Kingsmills rön att vara ingå i en fortsatt
diskussion om hur företagen bör arbeta.

Det finns klara samband mellan investeringar i humankapital, den potential som individerna har med sig i arbetslivet, och tillväxt. Till exempel fann universitetet i Michigan i en studie av 535 företag ett positivt samband mellan kvinnor i ledningen och aktieutvecklingen på kort och lång sikt.
Kvaliteten på beslut och innovationer ökar i blandade personalgrupper. Det är också välkänt att de flesta köpbesluten tas av kvinnor. För att utveckla tjänster och produkter bör kvinnor därför finnas på alla nivåer i företagen.

Personalomsättning är kostsamt, det är inte ovanligt att man räknar kostnaden per rekrytering till två årslöner. Pricewaterhouse Coopers såg i en studie att kvinnor ofta slutar av familjeskäl tidigt i karriären och senare runt 40-årsåldern för att de upplever sig ha nått "glastaket".

Kvinnor ser män med samma eller sämre kvalifikationer glida förbi i karriär-och löneutvecklingen. En avdelning hos Deloitte and Touche som satsade för att behålla och utveckla kvinnlig personal, redovisar minskad personalomsättning och en årlig besparing på 2,5 Mkr.

Företag som blir kända för att diskriminera kvinnor löper högre risker för att tappa förtroendet hos investerare, aktieägare, medarbetare och kunder, förutom risken att stämmas inför domstol eller jämställdhetsnämd. Lönegapet mellan könen kan ses som en indikator på hur företag och organisationer missköter sitt humankapital.

I Sverige pågår två intressanta projekt med stöd av regeringen och
EU-kommissionen: "Betsy" och "European Project on Equal Pay". Projekten har redan kontakt med ett 50-tal arbetsgivare som får handfast stöd för att komma i gång med lönekartläggning och aktiviteter för jämställda löner.
Jag hoppas att såväl arbetsgivare som fack nu kommer att använda sig av de verktyg som finns på webbsidan www.equalpay.nu.

Egentligen är det hela mycket enkelt. Arbetslivet ska följa lagen. Av rensjälvbevarelsedrift borde man dessutom inse att de möjligheter som
jämställdhet i arbetslivet ger också öppnar för ökad lönsamhet.

Man kan inte hävda att man har ett effektivt ledarskap eller hoppas på
fortsatt tillväxt, om man inte använder hela personalresursen. Här finns det mycket att göra för arbetsgivare, både inom privat och offentlig sektor.

Margareta Winberg
jämställdhetsminister